Ändringar i kollektivavtalen
I december 2022 stod det klart att bestämmelserna för dygnsvilan kommer skärpas i flera kollektivavtal. Det var arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona och fackföreningarna Kommunal, Vårdförbundet, Allmän kommunal verksamhet och Akademikeralliansen som berättade man förhandlat fram nya bestämmelser om vissa arbetstids- och schemarelaterade frågor. Den ändring som fått mest uppmärksamhet är den om dygnsvilan.
Bakgrunden till de omförhandlade kollektivavtalen är kritik från EU-kommissionen, som menade att kollektivavtalens bestämmelser om dygnsvilan bröt mot EU:s arbetstidsdirektiv. Den svenska Arbetstidslagen (ATL) kan nämligen avtalas bort genom kollektivavtal. Det finns dock en så kallad “EU-spärr”. Ett kollektivavtal får inte innebära sämre regler för arbetstagarna än EU:s arbetstidsdirektiv. Det är denna spärr som EU-kommissionen menade att kollektivavtalen tidigare har brutit mot.
Hur funkar bestämmelserna om dygnsvilan idag, innan ändringarna?
Att förstå sig på hur dygnsvilan regleras är inte helt enkelt. Först och främst är det viktigt att inse att EU:s arbetstidsdirektiv, ATL och kollektivavtalen med dygnsvila menar sammanhängande vila under varje 24-timmarsperiod. Dygnsvilan har alltså i direktivets, lagens och kollektivavtalets mening ingenting att göra med vila mellan pass. Det är här det börjar bli snårigt!
EU:s arbetstidsdirektiv säger att dygnsvilan ska vara 11h sammanhängande ledighet per 24h-period. ATL säger detsamma, 11h sammanhängande ledighet per 24h-period, men öppnar också upp för avvikelser från denna miniminivå under förutsättning att det är tillfälligt, oförutsägbart och kompenseras med motsvarande ledighet. Var brytpunkten för 24-timmarsperioden sätts är helt fritt för arbetsgivaren att bestämma, och den kan vara olika för olika arbetstagare, men får inte ändras under en och samma schemaperiod.
Kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB) sätter i stället miniminivån till 9h sammanhängande ledighet per 24h-period. Men även denna 9-timmarsgräns kan frångås tillfälligt, vid oförutsedda händelser, och då finns ingen lägre gräns för hur kort dygnsvilan får lov att bli. Utöver detta finns en ganska krånglig bestämmelse om – håll i er nu – att dygnsvilan ska vara minst 11h i snitt per 24h-period under 1 beräkningsperiod om max 16 veckor.
Låt oss exemplifiera vad detta innebär med 3 scenarios. I scenario 1 sätts dygnsbrytet vid midnatt, i scenario 2 sätts dygnsbrytet klockan 03:00 på morgonen, och i scenario 3 sätts dygnsbrytet klockan 15:00. Precis samma schema blir otillåtet i scenario 1, men tillåtet i scenario 2 och scenario 3, enligt de nuvarande reglerna om dygnsvila (som alltså försvinner 1 oktober 2023).
Hur blir de nya bestämmelserna om dygnsvilan?
Det är bestämmelserna i Kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB) som har omförhandlats och kommer ersättas av nya den 1 oktober 2023. Från 1 oktober 2023 så säger även AB att dygnsvilan ska vara minst 11h sammanhängande ledighet per 24h-period. Det innebär att scenario 3 här ovan inte längre kommer att anses tillåtet (Dygn 1 innehåller ju en dygnsvila om bara 10 timmar).
Men man öppnar fortfarande upp för undantag, om än betydligt svagare än tidigare. I undantagsfall får dygnsvilan kortas till 9 timmar, men med förbehållet att det finns särskilda skäl för det och att det sker i en verksamhet med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Om ett sådant undantag görs, ska nästa dygnsvila kompenseras. Har du exempelvis blivit schemalagd på 9 timmars dygnsvila så ska nästföljande dygnsvila kompenseras till 13 timmar. Arbetsgivaren får inte göra ett nytt undantag från dygnsvilan innan det tidigare undantaget har kompenserats fullt ut.
Dessutom säger de nya reglerna att arbete och dygnsvila måste förläggas alternerande. Med andra ord, man måste ha fått 1 dygnsvila innan man börjar arbeta igen. Det innebär att man inte längre kommer kunna lägga dygnsvilan i början av en 24-timmarsperiod och i slutet av nästkommande 24-timmarsperiod, och ett sent kvällspass med kort vila innan nästa morgonpass däremellan. Med andra ord, scenario 2 här ovan kommer inte längre anses tillåtet. Dygn 1 och Dygn 2 i det här scenariot innehåller förvisso var sin dygnsvila, men de är alltså inte alternerande med arbete.
Vad säger arbetstidsforskningen?
Så som jag nämnde tidigare i denna text, så har dygnsvilan alltså i direktivets, lagens och kollektivavtalets mening ingenting att göra med vila mellan pass. Dygnsvilan definieras av 24-timmarsperioder och blir därmed väldigt beroende av var man väljer att sätta dygnsbrytet. Det är inte helt enkelt att få överblick och förstå alla dessa scenarios och det kan jag tycka är ett problem i sig. Visst, om man använder schemaoptimering, så kan algoritmen lösa det här pusslet åt dig utan bekymmer, men det är ändå viktigt att alla kan förstå reglerna för att också förstå sitt schema.
Jag kan tycka att dygnsbryten känns som en klumpig byråkratisk konstruktion, som till syvende och sist gör bestämmelserna om dygnsvilan svagare. Vill man komma närmre den samlade arbetstidsforskningens rekommendationer bör man istället låta schemat styras av en dygnsvila definierad som vila mellan pass.
Så vi borde lägga till ett fjärde scenario, ett scenario där vi helt enkelt struntar i dygnsbryten och istället tittar på vilan mellan pass.
Vad tycker de som jobbar?
Såsom de nya reglerna om dygnsvila är skrivna blir det betydligt svårare att schemalägga så kallade ryggpass (ibland kallat för vändpass). Ett ryggpass är ett arbetspass som föregåtts av mycket kort vila, exempelvis ett kvällspass som följs av ett morgonpass. Här är den samlade arbetstidsforskningen tydlig: ryggpass är inte bra. En full natts sömn på 7-8 timmar är viktig för återhämtningen.
Ryggpass är något som återkommer ofta i Konvojs enkät om scheman och schemaläggning. De flesta enkätrespondenter som lyfter ryggpassen pratar om dem i samma andetag som vikten av bra återhämtning i schemat. Ett ryggpass stör helt enkelt återhämtningen – det blir svårt att varva ner och få en ordentlig natts sömn på 7-8 timmar.
Ryggpass (13-21 sedan 07-16) är mindre bra. Jag försover mig ofta och svårt att komma ned i varv efter kvällsjobb.
När du jobbat en sen kväll 10h pass och går av sent (delade turer) så är det absolut inte okej att vara på jobbet 07-16:30 igen dagen därpå. Blir för kort återhämtning! Sent på kvällen menar jag allt från 21:15-22/23 och sen vara på jobbet dagen efter kl 07 och jobba hela dagen.
De nya bestämmelserna i kollektivavtalet som träder i kraft 1 oktober 2023 kommer ge ett bättre skydd mot just ryggpass. Bra för återhämtningen, med andra ord! Men å andra sidan finns det också de som är oroliga för vad de nya bestämmelserna kommer att innebära. För vissa kan det vara just komprimerade arbetstider, med ryggpass som konsekvens, som gör att schemat går ihop med privatlivet. Här finns inget rätt eller fel, eftersom ett ”bra” schema kan se så olika ut för olika individer. Jag tror ledordet bör vara balans; balans mellan allt ifrån återhämtning och socialt liv, till långsiktig hälsa och familjen.
Hur ska man som arbetsgivare förbereda sig för den nya ändringen?
Att hantera de nya bestämmelserna om dygnsvilan kommer innebära utmaningar för många enhetschefer och bemanningsadministratörer runtom i landet som redan idag har svårt att få schemat att gå ihop. Reglerna är många och snåriga och det är många intressen som måste vägas mot varandra: medarbetarnas kortsiktiga och långsiktiga hälsa, arbetsmiljö, brukarnas behov och verksamhetens ekonomi.
För Konvoj innebär de nya bestämmelserna en väldigt liten förändring – som användare behöver man bara ange nya inputvärden (t.ex. 11 timmar istället för 9 timmar) enligt de nya bestämmelserna i kollektivavtalet. Dessutom hanterar vår regelmodul för dygnsvilan både kollektivavtalets bestämmelser som hård (eller mjuk) regel och arbetstidsforskningens rekommendationer (vila mellan pass) som mjuk (eller hård) regel. Men, för dem som lägger scheman för hand (inklusive önskescheman) kan det bli riktigt klurigt. Om man jobbar med önskescheman idag så faller dessutom ett ökat indirekt ansvar på varje enskild medarbetare, som måste lägga sitt önskeschema efter de nya bestämmelserna. Självklart ligger till syvende och sist ansvaret för att schemat blir lagligt på arbetsgivaren, men med önskeschema blir det ändå i praktiken mycket ansvar som förskjuts till medarbetaren.
Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog har uttalat sig om de här utmaningarna. Han säger att det är svårt att överblicka konsekvenserna nu och det är därför regelverket börjar gälla först 1 oktober 2023. Det kommer att kräva nya sätt att både lägga scheman och följa upp att scheman faktiskt följer alla lagar och förhandlade bestämmelser.