Kunskapsbank

Självförsörjning före samordning

8 juni 2026

Sammanfattning av artikeln

Samordning lyfts ofta som lösningen på vårdens bemanningsutmaningar. Tanken att vi blir starkare av samarbete är förstås tilltalande, men stämmer det verkligen att samordning ska vara bemannings-planeringens heliga graal? I den här artikeln lyfter vi ett kontrasterande perspektiv: i framgångsrik bemanningsplanering kommer självförsörjning före samordning. När varje organisatoriskt led i grunden är självförsörjande med egna resurser främjas brukarkontinuitet, medarbetarnöjdhet och ekonomi, samtidigt som det finns en stabil grund som möjliggör samordning för att lösa temporära fluktuationer.

Hur samordning används idag är ofta grundat i missförstånd om bemanningsplaneringens dynamik. Organisatoriska led som samordnas har ofta likartade obalanser, eller obalanser som skulle kunna lösas genom en permanent omfördelning av resurser. Samordning blir ett plåster som i bästa fall löser problem temporärt. Dessutom får samordning ofta oönskade effekter för brukare, medarbetare och ekonomi: brukaren får sämre kontinuitet, medarbetare känner motstånd mot att flytta runt, och att hålla igång ett samordningspussel för stora grupper kräver resurskrävande administration.

I denna artikel resonerar vi kring varför samordning är ett bra verktyg när det används på rätt sätt. När strukturella obalanser i bemanningen åtgärdas först, så att varje led är självförsörjande i så stor utsträckning det går, är samordning utmärkt för att lösa den sista procenten och hantera temporära fluktuationer i behov och personalresurser.

Ladda ner hela artikeln

För att få tillgång till hela artikeln – klicka på knappen här nedan! Då kommer du till ett formulär där du uppger ditt namn, mejladress, organisation och yrkestitel, varefter du får tillgång till Konvojs Bibliotek. Trevlig läsning!

Läs mer från Konvoj